Nu har vi några få dagar kvar innan julhelgen och lite vila och ro för både folk och fä. Det är underbart att ha Klara här igen och jag bävar lite för att hon ska åka hem över jul, redan på onsdag. Men å andra sidan har Alice jullov och kan då hjälpa till lite extra. Det ska nog gå bra. Idag har vi haft bra flyt och med våra nya mockningsrutiner hade vi tre hästar ridna och all stallskötsel klar innan lunch. Nu har ju båda jag & Klara blivit inspirerade med ny input så vi diskuterade hur vi skulle jobba hästarna och bannemej om inte alla har gått riktigt tjusigt idag. Det är ju underbart med lite ny input som gör att man känner ny extra lust till arbetet med hästarna. Väldigt befriande.

Hovis var här och gjorde Teo & Teddan julfina om fötterna och så var jag hos veterinären med Tempo i eftermiddags. Tempan började känna av sina tassar och fick nya cortison-injektioner i dem. Nu är han förhoppningsvis bra i 6-8 månader igen. Han var så duktig hos veterinären och alla älsklar ju honom där. Vår lilla hittehund. Alla minns när han blev övergiven i ett behandlingsrum av en husse som inte kände för att betala för sin parvo-sjuka 6-veckor gamla valp. Vilken tur att jag jobbade just den dagen...

Ikväll red vi resten av hästarna och David gjorde sitt tredje ridhäst-pass. Han är så sanslöst cool och klok så vi bara skrattar. Helst sanslöst. Efter jul så kan vi nog trava och sedan kan man väl säga att han är inriden?

Idag lyckades jag även med konststycket att nli knäad i ansiktet av Teo. Satt på huk och borstade hans ben som var väldigt leriga. Satt tydligen väldigt nära för när Teo lydigt lyfte på hoven så fick jag hans knä RAKT I NYLLET. Fy för in i helsike vad ont det gjorde. Och fy satan vad det blödde. Snyggt är det INTE. Jag ser inte klok ut//

Så här såg det ut efter fem minuter. Det är lite värre nu, om man uttrycker sej milt...