Jo då den är äntligen tillbaka! Den ÄKTA skånska vintern! Trodde väl aldrig att jag skulle längta efter den, men jo då. När man har 3 hästar man MÅSTE rida och 3 hästar man BORDE rida då är det INTE kul med en frusen ridbana... REPRIS: JAG MÅSTE HA ETT RIDHUS!!!

Men idag var det nästan ridbart hemma. Upp tidigt till min nya frukost (är på efter-jul-diet) med vanlijyoghurt, torkad frukt, bröd utan smör med mager leverpastej och groddar?! Mystiskt, men faktiskt, jag var inte hungrig förrän framåt kl 12. Efter fodring, utsläpp och mockning for jag till stan och hämtade två förväntansfulla tjejer som åkt natt-tåg från Härnösand för att prova hästar. Det var Llegado som stod högst på listan. Så tjejerna fick borsta och göra iordning honom sedan lastade vi och körde till ridhuset. De var djupt imponerade över hur lydig och snäll han var vid i och urlastning. Först red jag honom och sedan provade de båda två. Llegado tog det mycket bra och gick lugnt och avspänt. Om de inte haft öron skulle deras leende gått runt huvudena! Det var två lugna, trygga norrlänska tjejer. Precis vad Wille behöver! (ja, jag har kommit fram till att han får kallas Wille, vad sjutton är Llegado för trist namn egentligen!) När vi kom tillbaka tog vi ut Bando. Snabbt bestämdes att han inte var intressant då deras hjärtan redan klappade snabbare för en annan häst. Även om de visst tyckte Bando var fin.

Fick självklart även visning av Razzel på ridbanan och en kelstund med Zagal. Två nöjda, men trötta flickor släpptes av vid hotellet tidig kväll. Vi ska ses igen i morgon. Då blir det uteritt och mera provtid för norrlänskorna & Wille!